onsdag 6 april 2016

Att hantera feedback i sociala medier

Jag har alltid uppskattat att få feedback, helt övertygad om att det är bästa sättet att utvecklas. När man får feedback ska man varken förkasta, förklara eller försvara sig. Man tar emot den personens uppfattning och funderar över vad den har för betydelse i ens eget sammanhang. Sedan finns alltid ett val, välja att förändra utifrån den feedback man fått - eller inte.  Det bestämmer man helt själv.

På sociala medier har jag fått mycket värdefull feedback från duktiga fotografer som har gett sina synpunkter på mina bilder och för det är jag tacksam. När jag har målat, skrivit eller ägnat mig åt annat kreativt skapande skulle jag ha varit helt vilse om inte snälla personer talat om hur jag skulle kunna få ett bättre resultat. På jobbet ger vi varandra feedback nästan dagligen. Jag skulle definitivt inte vilja ha det på något annat sätt, då tror jag att förbättringsarbetet stagnerar och dör.

Ibland får man lov att efterfråga feedback, ibland får man den helt spontant. Det fick jag idag angående mina inlägg på Google+ som upplevdes alldeles för negativa och att det påverkar andra. Jag tog till mig detta och rannsakade mig själv. Gick tillbaka och läste igenom vad jag skrivit och delat från nyår och framåt. För aldrig har någon som känner mig beskrivit mig som negativ, tvärtom. Jag är en kvinna med positiv livssyn och ganska mycket humor som har lätt till skratt och står stadigt på jorden. Även när livet lägger ut snubbeltrådar i min väg.

Visst gnäller jag ibland, oftast över dåligt väder. Speciellt den norrländska ”våren”. Helt onödigt, så det kan jag sluta med direkt. Men väder intresserar mig, så jag kommer att fortsätta berätta vilket väder vi har här och hoppas att andra fortsätter att berätta hur det ser ut i andra delar av landet. Det tycker jag om.

Vid ett par tillfällen efter nyår har jag delat sorgen efter två av mina vänner som dött, en i cancer och en i hjärtinfarkt. Sorg är en del av livets vågrörelse och det kan lätta lite om man får dela den med andra, så där ångrar jag inget jag skrivit. Och det stöd och den förståelse jag fått betyder mycket för mig, det påminner om äkta vänskap.

Att jag har drabbats av ett utmattningssyndrom och deltar i rehabilitering vill jag gärna fortsätta att berätta om. För mig är det viktigt att förklara hur denna sjukdom kan påverka det dagliga livet och vilka konsekvenser det kan få under lång tid. För relationer, arbetssituation, kroppslig ohälsa, kognitiva försämringar, ekonomi etc. Samtidigt berättar jag ju också om mina strategier och verktyg för att må bättre och hur man kan få professionellt stöd. Hur många gånger jag än läser dessa inlägg kan jag inte uppfatta det som negativt, bara beskrivande utifrån min subjektiva upplevelse av sjukdomen. Som flera andra har känt igen sig i och vi har funnit en gemenskap där vi försöker stötta varandra i framsteg och bakslag. Det tycker jag om.

Jo, på tal om sjukdomar har jag även skrivit inlägg både om min sjuka katt och en sjuk kyckling. Onödigt? Kanske. Det överlämnar jag till andra att avgöra. För mig är det jobbiga tillfällen när mina älskade djur blir sjuka och jag har fått både värdefulla råd och gott stöd som har känts så fint.

Under denna genomgång upplevde jag ändå att jag allt som oftast skriver om ganska positiva saker. Morgonhälsningarna handlar om vilka tankar som rör sig i ett nyvaket huvud, ärligt och rakt på utan att passera gå. Naturupplevelserna är alltid positiva, jag delar med mig av det fantastiska jag upplever i naturen i text och bild. Och oavsett om jag berättar om familjen, djuren eller naturen är det alltid med invävd kärlek i bilderna och raderna. Där hittade jag ingenting negativt, men jag kanske är hemmablind.

Helst vill jag få feedback vid personliga möten, men det låter sig inte göras på sociala medier. Det blir lite svårare att hantera när man endast får skrivna ord att ta ställning till. Men efter att ha funderat på detta hela dagen måste jag få ett avslut innan det blir natt och dags att sova. Man ska inte gå till sängs med grubblerier om man vill sova gott.

Många intressanta personer har jag hittat via sociala medier. Fantastiskt trevliga, duktiga, varma, allmänbildade och intelligenta personligheter som visar omtanke och vänskap. Vi är ju olika som individer och det är väl just mångfalden som fascinerar mig mest. Att vi kan tycka, tänka och uttrycka oss så olika. Och det är just de personerna som delar med sig av sina tankar, känslor och händelser i livet som jag tycker mest om. Människor som delar med sig av sånt de skapar i trådgården, i bilder, hantverk och annat imponerande. När jag är frisk och hjärnan orkar med läser jag och deltar med stort intresse i samhällsinlägg, debatter och diskussioner. Just nu har hjärnan tagit en paus från såna inlägg, men jag hoppas komma tillbaka och orka delta igen. För det uppskattar jag.

Sociala medier fungerar olika. Från de mest glättiga och ytliga, till de med mer djup och engagemang. De fyller nog alla sin funktion och är trevliga på sitt sätt, beroende av vad man är ute efter. Personligen har jag alltid svårt att låtsas något som inte är sant. Det är fult att ljuga, även i sociala medier tycker jag. Därför blir mina inlägg också uppriktiga och beskriver vem jag är som person i verkliga livet. När jag läser någon annans inlägg förutsätter jag att de är lika sanningsenliga. Och för de allra flesta är livet ganska härligt, men aldrig enbart en rosenskimrande livslycka, moln och mörka stunder upplever vi alla. Och det är kanske då man bäst behöver få skriva, dela med andra.
 

Sammanfattningsvis har jag alltså kommit fram till att jag ska sluta gnälla på vädret och våren, men i övrigt är jag den jag är och det står jag för. Glad, ledsen, sorgsen. Alla kan inte älska alla, allt som postas intresserar inte alla. Det finns lika många sätt att hantera sociala medier som det finns användare. Jag är tacksam för den feedback jag fått och nu när jag rett ut det negativa med mig själv känns det lugnt. Visst blir det fel ibland och visst kan man ångra saker man delat och skrivit.  Det är mänskligt. Så länge människor visar hänsyn och respekt och är ärliga och trevliga tycker jag det är helt ok. Man kan alltid be om ursäkt och säga förlåt om man ändå råkar såra någon.

7 kommentarer:

  1. Jag är tacksam,att du finns. Som du är, och föreställer dig inget annat. En av dem med respekt på livet och medmänsklighet. Som gör att jag har hoppet kvar i denna värld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Marja! Dina ord värmer och jag är tacksam att du finns också. Du delar så mycket klokt, när hjärnan piggnar till ska jag ta del av mer. Kram vännen.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  2. Inte sjutton är du negativ. Låt inte någon få dig att tro det och fortsätt skriva det du vill. Jag tycker att du har en livsglädje som lyser igenom dina inlägg. Klart som sjutton att allt inte är perfekt hela tiden och varför skulle man inte även ta upp det

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att höra, jag började tvivla lite på min egen självbild för en stund. Så tack för din kommentar, den värmer.

      Radera
  3. Hej min underbara vän,
    Du har kärlek i ditt hjärta och en inre styrka som få människor har. Svaga människor som inte är nöjda med sig själva tror felaktigt att du är svag bara för att du vågar berätta om både positiva och negativa tankar och händelser i ditt liv. De försöker nära sig på din bekostnad istället för att påbörja det stora inre arbetet som leder till självinsikt.
    Vi människor flyter inte på stilla vatten under vår livsresa. Det blåser ständigt en vind och den kan avta eller tillta i styrka. När stormvindarna viner så följer vi med i vågornas rörelser. Vi upplever de djupa dalarna där vi inte kan se någonting för att sedan hamna på toppen med full sikt. Det är just detta som är kryddan med hela livet för om vi inte vet vad sorg i olika former är hur skall vi då kunna veta vad riktig glädje är?
    Det finns ingen människa på denna jord som är perfekt men det finns de som strävar efter perfektion och du är en av dem.
    Jag hoppas att du väljer att vara allas vår tant Kalle och att du känner att det finns många som stöttar dig i den process du nu befinner dig i. Du kommer att klara av den här skolterminen med högsta betyg vilket ger fler superlativ på din CV.
    Kramar i massor.
    Pia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åhh, kram och tack finaste Pia!! 💖💗💟

      Radera