onsdag 9 oktober 2013

Att hitta tillbaka till något gammalt på nytt igen

Tidigt uppe en ledig onsdag. Under natten hade himlen öppnat sig och regnet öste ner. Kroppen signalerade tydliga förkylningstecken och ville stanna inomhus, jag var inte svårövertalad och katterna höll med. Efter morgonens obligatoriska muggar med kaffe åt jag frukost med min älskade make och kände plötsligt inspirationen att plocka fram oljemålningsgrejerna vakna till liv. Det var evigheter sedan jag senast kladdade med mina oljefärger och penslar. Men just den här dagen stämde allt och jag gick ut i förrådet där jag håller till med målningen, ett kärt men stökigt återseende. Fick först lov att röja upp lite innan jag kunde börja. Förstår inte hur det kan bli sån oordning just i förråd... 


Inventerade och fann tre grundade dukar och tre nya. Konstaterade förnöjt att det fanns kvar både lösningsmedel och linolja, svampar och en röra av osorterade färgtuber. Sedan var det bara att leta reda på fantasin och inspirationen... Jag kunde inte ens minnas hur jag hade tänkt när jag grundade dukarna nån gång för länge sen. Nåt med himmel och hav? Pastellkollektion? Hmm... Det kändes enklast att starta projektet med att grunda de helt nya dukarna. Hittade några små tuber med akrylfärg som har fördelen att de torkar snabbare och därför fick duga som grundfärg. Kände mig som en nybörjare och var tvungen att tänka när jag ovant och fumligt satte igång. 


Hängde upp de grundade dukarna på väggen för tork och tog fram en duk som blivit övermålad flera gånger om men aldrig blivit någon tavla. Den passade bra att helt kravlöst börja leka mig fram på. Oljefärg är så härligt att måla med! Den blir levande på nåt sätt. Den går att skrapa av, göra om och måla över, gång på gång. Bäst tycker jag om att måla med fingrarna och händerna, med svampar eller hopknycklat papper. Pensel är nog det redskap jag använder minst när jag målar. Och nu när det var så länge sedan hade jag svårt att hitta det rätta greppet om de smala penslarna. Just därför tvingade jag mig själv att försöka hitta tillbaka till olika tekniker, men bara på lek. Det skulle ju ändå inte bli något som någonsin ska hängas upp någonstans, bara en övning för att komma igång. 

Och där och då vaknade skaparglädjen, fantasin och lusten till färg och form! Det blev precis så roligt som jag mindes att det varit att måla igen. Kreativiteten spirade på nytt och det började gro små frön till idéer om vad de grundade tavlorna på väggen skulle kunna bli när de torkat. Katterna höll mig sällskap även om de mest sov, men ljudet av deras kurrande och mysiga spinnande spred en mysig, hemtrevlig stämning i min ateljé. 


Lagom till lunch hade jag målat så långt jag kunde och det var dags för torktiden att göra sitt. Men när jag lämnade ateljén och gick till köket för att tillaga något ätbart hade målningen gett samma effekt som den alltid har gjort, jag var lugn och glad och fylld av iver att få gå tillbaka och börja måla på riktigt igen!!!


Fortfarande vet jag inte om det är början till ett självporträtt eller om det kommer att bli en tomte, men skillnaden kanske inte är så stor. Huvudsaken är att det var barnsligt roligt och att den förmiddagen fyllde tomheten och saknaden av att inte kunna lufsa ut i mina älskade skogar. Risken finns nog att de miljöerna fastnar på mina dukar istället. Om jag inte kan gå ut i skogen får skogen komma in i mina tavlor. 




6 kommentarer:

  1. Men vilken fin tavla!
    Har inte målat nåt sedan jag slutade skolan i Haparanda i somras, även om jag ibland känt en lust att göra det... har ingenstans att hålla till, och det blir bara bökigt här hemma, så grejerna blir kvar i sin låda :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack =) Sommartid kan man ju alltid ta med sitt staffli och måla utomhus, men nog är det skönt att ha ett förråd att hålla till i. Det blir som du säger ganska bökigt och stökigt när man håller på. Synd bara att målargrejerna får ligga orörda, funderar ibland på att gå målarkurs igen. Dels för att man då kan inspireras av andra, få hjälp att bli bättre och dels just för att man då är i en bra lokal och vet att en viss dag en bestämd tid ska det målas. Men känns lite besvärligt när jag har så pass långt in till stan...

      Radera
  2. Så konstnärlig du är! Fotar OCH målar snyggt!
    Gillar färgerna i din tavla - det där trädet är fantastiskt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åhh, tack så jättemycket! Glad för dom orden =)

      Radera
  3. Det är ju du som sitter under din "korkek" och njuter :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, ja men då är det nog ett självporträtt i alla fall =) Tycker också att jag ser ut att må gott där på stubben!

      Radera