torsdag 20 juli 2017

Projekt Ulas Växthus 2017, del 6

Växthusinredning



I ett växthus ska man ha massor med växter och det har jag. De har stått på altanen hela sommaren och väntat på att få flytta in. Tomat- och paprikaplantor som jag dragit upp från frön och skolat om allteftersom de vuxit ur sina krukor. Gladioluslökar som jag planterat i trädgårdskrukor eftersom de inte klarar den bistra vintern i växtzonen här uppe i norr. 

Men mitt växthus ska även vara en oas dit jag kan gå för att mysa och må gott och för det krävs lite möbler att sitta på och några detaljer som höjer mysfaktorn. Att köpa nytt ingår inte i mitt lågbudgetkoncept och jag gillar att återanvända gamla saker på nya sätt. Vissa saker har jag grävt fram ur gömmorna här hemma, annat har jag fyndat på loppisar eller fått av någon. 



Det roligaste inredningspysslet hittills har varit att av några vita, tråkiga plaststolar med fula, blekta gamla dynor försöka skapa en personlig och inbjudande sittgrupp. Utan att köpa nytt, enbart med fynd från linneskåpet. Så här blev resultatet:









Nu fattas bara ett bord till mina stolar, fortsättning följer...

tisdag 18 juli 2017

Projekt Ulas Växthus 2017, del 5


Blomsterprakt!

Det absolut roligaste av allt trädgårdspyssel är att skapa med färg och form. Mitt blivande växthus är därför inramat av en romantisk mormorsrabatt med blandade gamla perennsorter i rosa och gult som kommer att bjuda på en fantastisk blomsterprakt när de etablerat sig och vuxit upp. Redan nu blir jag alldeles varm i hjärtat av de små unga växterna i den nästan 20 meter långa inramningen.
Jag har valt ståtliga sorter som jätteprästkrage, dagliljor, stockrosor, pioner och stjärnflockor omgivna av marktäckare som blodnäva, mossflox, fänrikshjärtan, aklejor och nejlikor. En ljuvlig klätterros vid namn New Dawn ska få en portal vid ingången.Och så några blygsammare arter som framhäver andra - kärleksört, jättedaggkåpa och ormbunkar som vajar i skuggan.
All denna blomsterprakt fyller en viktig funktion - att locka till sig fjärilar, humlor och bin som ska hjälpa till med pollineringen av plantorna inne i växthuset så att skörden av tomater och paprikor ska bli god. Även där inne kommer ett gäng gladiolus i krukor att utgöra färgklickar som lyser upp i klorofyllen.


Akleja

Mossflox

Blodnäva

Trädgårdsnejlika

Stjärnflocka

Alunrot

Projekt Ulas Växthus 2017, del 4



Bygget kan börja!

Jag har fått tag på en massa gamla fönster som är i behov av renovering. De måste skrapas, oljas, kittas och målas. En del fönsterbågar behöver nya glas. Ett långtråkigt jobb som tar tid, men det måste ju göras och passar bra när det regnar ute. När solen tittar fram passar vi på att bygga. Först en ram av dubbla tryckimpregnerade reglar som vi skruvar ihop och kryssmäter tills alla mått stämmer. Sedan bygger vi sektioner där varje regelavstånd får anpassas efter fönstrens mått. Mycket att mäta och passa in för att få allt att stämma och gå ihop. Längst ner sätter vi fjällpanel av olika anledningar. Dels har vi mycket snö under många månader här uppe i norr, dels täcker panelen de odlingsbänkar jag ska ha där inne och sist men inte minst fick panelen utgöra utfyllnad så att fönstren skulle räcka till runt om hela växthuset.

Projekt Ulas Växthus 2017, del 3


Markarbetet klart!

Beställde ett helt lass grus med mycket stenmjöl i och lejde dem att mäta av så att byggytan blev plan och i våg. Blomsterplanteringen runt om är i det närmaste klar, har bara lämnat en bit för att kunna komma fram med byggmaterialet utan att behöva kliva över blommorna. Alla stenar jag grävde upp har jag använt till att rama in blomrabatten. 

Projekt Ulas Växthus 2017, del 2



Grävningen har börjat!

Jag fick hjälp av maskiner att skala bort den gamla, tjocka grässvålen och matjorden. Sedan var det dags att ta fram spaden och spettet. Marken är stenrik, massor av stora och små stenar har jag grävt upp och tagit bort för att undvika att tjälen ska lyfta dem så att växthuset rörs och fönstren spricker. Resten är sand, vilket jag är glad för.

Runt om gräver jag en ganska djup "vallgrav", där jag ska anlägga perennrabatter. Lägger markduk i botten och runt kanterna för att förhindra ogräs att leta sig in. Mycket jobb, men jag vet av tidigare erfarenheter att det är värt slitet när allt är klart.

Och hoppsan, där dök grannens elkabel upp! Den fanns inte på någon karta och det visade sig att den hade han grävt ner själv utan lov. Bara att ringa nätbolaget som får komma och dra en ny, laglig kabel längs tomtgränsen till grannen så att de kan döda den här olagliga kabeln som är i vägen för mitt projekt.

Projekt Ulas Växthus 2017, del 1

Äntligen!

I år ska min dröm om ett växthus gå i uppfyllelse. Jag har valt ut en plats i min trädgård, där det blir lättillgängligt för bevattning och elinstallation. En hedersplats där jag ställer långsidorna i öster/väster och galvarna i norr/söder för att få bästa tänkbara ljusförutsättningar. Och växthuset ska ramas in av en prunkande blomsterprakt, både för ögonfröjd och som lockelse för fjärilar, humlor och bin som ska sköta pollineringen av plantorna i växthuset. Som alla mina byggprojekt blir även detta ett lågbudgetbygge, inga onödiga kostnader och mycket återvinning av gammalt. Funktion går före flärd.

tisdag 12 juli 2016

Komposten - trädgårdens återvinningscentral

Kompostering är en förmultningsprocess där bakterier och andra organismer bryter ner dött växtmaterial. Om komposten sköts rätt luktar den inte och drar inte heller till sig skadedjur. Resultatet blir en fet, mörk humusmylla som är det bästa tänkbara jordförbättringsmedlet. Alldeles gratis och väldigt enkelt, en mycket lättskött del av trädgården. 

Min kompost har jag i kompostgaller, bäst resultat ger en komposthög som är ungefär en meter hög och en meter bred. Komposten är indelad i två, ibland tre, olika fack. Under ett år fyller jag upp ett fack med trädgårdsavfall i en lös hög direkt på marken, så att daggmaskar och andra kryp lätt kommer åt att hjälpa till. Allt friskt organiskt material från trädgården kan komposteras. Gräsklipp, vissnade växter, löv, kvistar m.m. Kväve ökar nedbrytningen, därför tillför jag naturgödsel från hönshuset. All halm, strö och hönsskit hamnar i min kompost. Även hushållsavfall som kaffesump, lökskal, tomatkvistar, m.m. Däremot aldrig kött, fett, ben eller mejeriprodukter eftersom sånt bryts ner långsamt, luktar illa och drar till sig skadedjur som möss och råttor. 

Den enda skötsel komposten kräver är att jag en eller ett par gånger per år vänder den. Det gjorde jag igår:

Ogräset drog jag bort från det kompostfack som skulle tömmas, för det vill jag inte ha med i myllan. Det lägger jag istället in i hönsgården, där kycklingarna och deras hönsmammor som inte kan gå fritt på gården fick ett riktigt kalas. Våtarv är den absoluta favoriten. Några daggmaskar blev det hård konkurrens om.

Jag skottade ur det äldsta facket och fick ihop drygt 200 liter mylla som jag fördelade i blomrabatter och odlingslådor. Stora bitar med oförmultnat material sållade jag bort och lät vara kvar i komposten.

Förra årets fack var välfyllt och behövde vändas. Med trädgårdgrepen vände jag över allt från detta fack till det jag nyss hade tömt. Då kommer materialet i kontakt med luft och nedbrytningen påskyndas. 
Till sist täckte jag högen med lite av den färdiga mylla jag skottat ur. Om det blir en normal sommar med regn mellan varven behöver komposten nu ingen mer skötsel förrän det är dags att vända den igen. Om förmultningsprocessen har fungerat som den ska, kan jag då återigen skotta fram min egen mylla och gödsla med den i trädgården. Endast vid extrem och långvarig torka behöver komposten vattnas.